Heinineva var ett 1+1-projekt för Maveplan: vi har decennier av erfarenhet från området + kunskap om kraven på torvproduktionsområden.Juha Laakso, Maveplan Oy

Solkraftsparken i Heinineva stöder regeringens mål att använda tidigare torvproduktionsområden för förnybar energiproduktion. Den stora, öppna ytan i Heinineva i Lappo är fri från skugga och därför mycket lämplig för att samla solenergi. Dock har solkraftsparkens storlek, torvbotten och den sura sulfatjorden ställt höga krav.

Menna Luhtala hade i förväg lämnat in en dräneringsanmälan till NTM-centralen i enlighet med deras riktlinjer, 60 dagar innan åtgärderna påbörjades.

– NTM-centralen krävde dock en mer detaljerad dräneringsplan, vilken togs fram av Maveplan. Förutom dräneringsplanen utarbetade Maveplan även vägplaner och en detaljplan för projektet.

EPV hade sedan tidigare erfarenhet av att arbeta med Maveplan, bland annat genom mätningar av torvhögar och vägplanering kopplat till torvproduktion.

– Maveplan valdes ut baserat på våra tidigare positiva erfarenheter av samarbete. Vi visste att vi kunde räkna med ett självständigt och smidigt arbete. Vi såg ingen anledning att byta planeringsbyrå, förklarar Menna och Mats om valet av samarbetspartner.

Solkraftsparkens driftsättning sker i etapper.

– Solkraftsparken består av 11 sektioner som tas i drift vartefter de färdigställs. Allt byggarbete ska dock vara klart i augusti 2025 och parkens fulla kapacitet i drift senast den 1 januari 2026, berättar Mats.

Krävande yta för grön återanvändning

Heinineva har en utmanande mark att bygga vägar eller fundament för solpanelstativ på.

– Det fanns ingen bärande mark, och den öppna dikesdräneringen var felvänd för att stödja solkraftsparkens stativ. Därför var en dräneringslösning med täckdikning det rätta valet, konstaterar Mats.

I Maveplans dräneringsplan kombinerades de nya reglerbara täckdikena med de tidigare vattenhanteringsstrukturerna från torvproduktionen.

– Området har nu reglerbara täckdiken, där vattnet leds via regleringsbrunnar till sedimenteringsbassänger, och därifrån pumpas det vidare till ett vegetationsfält som frigjorts från torvproduktionen. Allt vatten leds alltså ut via en enda punkt, vilket gör att vi kan övervaka vattenkvaliteten. Med den här vattenhanteringslösningen kunde vi integrera tidigare bra lösningar i en ny helhet, förklarar Menna.

Fördelar med reglerbar täckdikning:

• Möjliggjorde utjämning av fältet för att underlätta byggprocessen och skapandet av fundament.
• Hantering av jordens surhet.
• Klimatutsläppskontroll: Oxidation av sur sulfatjord och de utsläpp som detta orsakar kan förhindras med regleringsbrunnar. Genom att höja vattennivån kan även koldioxidutsläpp från torvens nedbrytning undvikas.
• Kontrollerad och tillfällig sänkning av vattennivån, exempelvis vid underhåll.
• Vegetationskontroll genom justering av vattennivån: Växter med djupa rötter etablerar sig inte under vattenytan.
• Allt vatten från området leds bort genom en enda punkt, vilket möjliggör övervakning av vattenkvaliteten och pumpning till vegetationsfältet.
• Regional vattenhantering: De 11 sektionerna i solparken har 18 regleringsbrunnar för lokal kontroll av vattennivåerna.

Solkraftsparken i Heinineva täcker totalt 140 hektar inklusive stödområden, varav cirka 120 hektar upptas av paneler. Planeringen och genomförandet behövde göras rätt från början. Eventuella framtida korrigeringar i marken skulle vara nästan omöjliga att genomföra. Reglerbar täckdikning fungerar också som riskhantering.

– Öppna diken täcks över. Dessutom är sur sulfatjord riskfylld, vilket gör att reglerbar täckdikning och regleringsbrunnar var den bästa lösningen för att hantera jordens surhet. Genom att höja vattennivån kan sur jord hållas syrefri. Med de 18 regleringsbrunnarna kan vattennivåerna dessutom kontrolleras regionalt, berättar Menna.

Menna och Mats är nöjda med Maveplans arbete.

– Vi behövde inte eskortera Maveplans personal till arbetsplatsen eller vägleda dem i deras arbete. De agerade självständigt. Samarbetet var sömlöst och sparade våra resurser. Vi höll kontakt med principen att ”det finns inga frågor som är för små för att ställa åt båda hållen”. Dessutom, något som är värt att lyfta fram, är att de fortfarande bryr sig om projektet även efter att deras egentliga arbete är klart, beskriver Menna om samarbetet med Maveplan.

– Ett stort tack också till Maveplans kontor i Seinäjoki för deras snabba svar på våra förfrågningar, tillägger Mats.

Juha Laakso, teamledare på Maveplan, sammanfattar utgångspunkterna och lösningarna för Heinineva

Juha Laakso har flera decenniers erfarenhet av torv- och jordbruksområden i Södra Österbotten, och förhållandena i Heinineva var redan kända sedan tjugo år tillbaka. Juhas arbetsuppgifter omfattar bland annat utformning av dräneringsplaner, planer för utvinning av jordmaterial och hantering av miljötillståndsärenden.

Utgångspunkter:

• I Södra Österbotten området finns sur bottenjord från det forna Litorinahavet.
• Projektet i Heinineva var en av Finlands första solkraftverk som byggdes på sur sulfatjord i ett tidigare torvproduktionsområde, vilket gjorde ämnet nytt även för myndigheterna.
• EPV och Maveplan skapade arbetsmetoder för att genomföra solkraftsparker på torvmarker.
• Lösningarna för dränering, vattenhantering och hantering av jordens surhet styrdes bland annat av höjdskillnader i markytan och tjockleken på torvlagret. Heinineva har huvudsakligen ett tjockt torvlager.
• I Heinineva fanns tidigare diken med 20 meters mellanrum, som hade förbättrat bärigheten i torvutvinningsområdet och fungerat som en lösning för vattenhantering.
• Dikena låg tvärs över panelraderna, vilket gjorde att marken behövde jämnas ut och dikena fyllas igen.

Lösning:

• Reglerbar täckdikning valdes som lösning eftersom den möjliggör kontroll över mängden avrinningsvatten och surhet i området, samt minskar utsläpp av växthusgaser från marknedbrytning.
• Täckdikningen kunde planeras för att passa den öppna marken, eftersom solpanelerna inte förankrades i marken med pålar utan monterades på tyngdplattor som testats av EPV.
• Placeringen av de reglerbara täckdikena markerades i terrängen huvudsakligen med maskinstyrning baserad på automatisering, där styrningen utgick från det nationella koordinatsystemet ETRS TM-35.
• För att kunna hantera vattnet byggdes de reglerbara täckdikena med så liten lutning som möjligt.

Maveplans Juha Laakso vid regleringsbrunnen för täckdikning.

Fortsättning följer

Användningen av torvproduktionsområden för solkraftverk kräver noggrann planering, eftersom marken under torven avgör genomförandet på varje enskilt fall.

– I Heinineva användes en typ av grundläggning, men dräneringstypen och grundläggningen varierar från fall till fall. I vissa projekt kan vi använda två eller tre olika grundläggningsmetoder, berättar Mats.

– För framtiden har vi lärt oss att dräneringsplanerna måste göras i förväg för att det ska finnas utrymme för myndighetsfasen i tillståndsprocessen.

I fortsättningen måste dräneringen göras rätt från början. Det går inte att åtgärda det i efterhand och försena projektets slutförande.

– Detta gäller även eventuellt stöd som kan förloras om projektet inte hålls enligt tidsplanen, fortsätter Menna.

EPV Energia AB och dess dotterbolag EPV Aurinkovoima AB är pionjärer inom utsläppsfri energi. Solenergi kompletterar deras produktportfölj. De har en egen mätstation för solenergi som används för att undersöka och förbättra förutsägbarheten för solkraft. Med decentraliserad energiproduktion kan även försörjningstryggheten stödjas bättre.

Heinineva är EPV Aurinkovoima AB:s första solkraftsprojekt, där en arbetsmodell för solkraftsparken byggdes. Projektets storlek och etablering av parken på ett torvmarksområde ställde höga krav. Erfarenheterna från projektet kan tillämpas på liknande och enklare objekt i framtiden. Nästa solenergiprojekt är redan på gång.

– Varje projekt är unikt, men huvudkonceptet har nu skapats. Och självklart finns det alltid saker att förbättra när man gör något för första gången, men överlag gick processen på Heinineva smidigt och gränssnitten mellan partners var tydliga. Ansvar överfördes från en partner till en annan, som när Maveplans planer gick vidare till detaljerade nivåer av en annan partner, som till exempel elteknisk planering. Förutom de kunskap vi fått, pågår också utvecklingsarbete. I Heinineva testas finsktillverkade energiupptagningssystem, berättar Mats.

– Vi anställer lokala företag och fortsätter samarbetet med bra partners, såsom Maveplan. – Vi kan utan tvekan rekommendera Maveplan, säger Menna Luhtala och Mats Lärka gemensamt.

Heinineva solkraftsparksprojekt har beviljats finansiering från Europeiska unionens NextGenerationEU-program den 8 december 2022 genom EU:s återhämtnings- och resiliensplan (RRF) med 12 miljoner euro.

Den totala summan som ansöktes för projektet var 64,5 miljoner euro.