”Maveplan fungerade som huvudsaklig planerare för nedläggningen av alla tre kraftverken, rivningen av dammarna och restaureringen av forsarna.”Hanna Ollikainen, VD för Etelä-Karjalan virkistysaluesäätiö

Hanna Ollikainen, VD för Etelä-Karjalan virkistysaluesäätiö, berättar att kraftverken ursprungligen hade krav på att bygga fiskvägar, vilket skulle ha medfört kostnader för energibolagen. Dessutom skulle en del av flodflödet behövt ledas till fiskvägarna, vilket i sin tur skulle ha minskat den intäkt som bolagen kunde få från sina kraftverk. Kraftverken var dock ekonomiskt lönsamma, så den önskade äganderätten av kraftverken för rekreationsstiftelsen krävde förhandlingar.

Lahnasenkoski småkraftverk, som förvaltades av Vantaan Energia, överfördes 2017 som det första av de tre verken till rekreationsstiftelsen. De två andra verken var ägda av Hiitolanjoen Voima AB, vars aktier stiftelsen köpte hösten 2019.

Projektet konkretiserades under 2019. Rekreationsstiftelsen och Hanna Ollikainen hade det övergripande ansvaret för hela projektet. Maveplan kom med i genomförandefasen under den förberedande undersökningsfasen för att påbörja tillståndsprocessen.

Harri Keskinen från Silta TSV AB, som fungerade som byggkonsult vid restaureringen av Hiitolanjoki, berättar om faserna i tillståndsansökningsprocessen. Till regionförvaltningsverket (AVI) skickades en övergripande plan för bygglov enligt vattenlagen. Den var mer flexibel i sitt innehåll jämfört med ansökningar om bygglov för markbyggnader.

Maveplan fungerade som huvudsaklig planerare för nedläggningen av alla tre kraftverken, rivningen av dammarna och restaureringen av forsarna. När AVI beviljade tillstånden kunde byggarbetet påbörjas. Harri Keskinen från Silta TSV gjorde en detaljerad byggplan baserat på sina inspektioner och observationer.

Maveplans expert Lauri Keskitalo, grundläggande principer för planering av de tre objekten:

• I planeringen söktes så naturliga lösningar som möjligt.
• Bevarande av vattennivåerna på de övre vattendragen.
• Stora lågflöden som möjliggjorde planeringen av stora, permanent vattenfyllda forsområden.
• Höjdskillnader och den planerade konstforsens lutning vid Ritakoski och Lahnasenkoski.
• Museimyndighetens synpunkter på de tekniska alternativen för rivningen av dammarna satte ramar för planeringen.

Rivningen av dammarna och restaureringen av forsarna genomfördes enligt en ”ett objekt per år”-princip. År 2021 var Kangaskoski, som ligger närmast den ryska gränsen, först ut bland Hiitolanjokis forsar. År 2022 var det Lahnasenkoskis tur. Den senaste restaureringen ägde rum vid Ritakoski, vilket till slut öppnade för möjligheten för Ladoga-laxar att leka i Hiitolanjoki vid slutet av 2023 och en uppvandringsled till sjöarna på den finska sidan.

Projektet med de tre objekten och vattenbyggnation innefattade expertkunskap från flera specialister. Restaureringen genomfördes enligt Maveplans plan. Självklart stötte det omfattande projektet på några praktiska frågor längs vägen.

Harri Keskinen betonar vikten av att samla in bakgrundsinformation. Markundersökningar, kartläggning av strukturer som kommer i kontakt med vatten och framförallt flodflöden, samt praktisk genomförande av materialtransportvägar måste vara klara. Till exempel upptäcktes det under planeringsprocessen för Ritakoski att vägbrons fundament var gjorda av trä, vilket gjorde att platsen för bottenvallen måste flyttas till sidan nedströms från bron. I genomförandet uppstod utmaningar kring eventuella effekter av sprängning på järnvägsbroar som korsar floden. Genom expertkunskap hittades de rätta lösningarna.

Restaureringen av den finska delen av den 53 km långa floden som rinner ut i Ladoga, som sträcker sig cirka 9 km i Finland, avslutades i november 2023.

Hanna Ollikainen berättar att det återstår en del efterarbete, såsom färdigställande av vägskyltar och möbler vid de vandringsleder som går i anslutning till forsarna. Hon har också ansvaret för den slutliga inspektionen av avlägsnandet av kraftverken enligt myndigheternas krav.

Harri Keskinen konstaterar att de sista arbetsuppgifterna enbart gäller transport av jordmassor till deponin, och påpekar att markmaterialen har testats och funnits vara rena, så de behöver inte behandlas ytterligare.

Slutresultatet är ett projekt som har skapat lekbottnar för Ladoga-laxen och en naturlig uppvandringsmöjlighet. Hanna Ollikainen beskriver projektet som en ökning av naturens mångfald, vilket också ger mer livskraft och attraktivitet åt hela området.

Harri Keskinen tillägger att projektet har genomförts i en positiv atmosfär. Byborna och beslutsfattarna är entusiastiska över den restaurerade Hiitolanjoki.

Som bekräftelse på framgången fick projektet Miljöministeriets pris för Årets naturgärning. Restaureringen har också uppmärksammats internationellt. Etelä-Karjalan virkistysaluesäätiö fick ett erkännande från Dam Removal Europe, World Fish Migration Foundation och WWF för den innovativa och mest inspirerande hinderborttagningen från en europeisk flod vid rivningen av Kangaskoski-dammen. Stiftelsen planerar att använda de 10 000 euro som belöningen innebär till framtida dammrivningar.

”Restaureringen av Hiitolanjoki är ett betydande dammrivningsprojekt även på europeisk nivå, men framför allt i Finland är dess inverkan enorm: tack vare den stora medieuppmärksamheten har restaurering av floder blivit ett välkänt begrepp för den breda allmänheten. Vi har gått från tekniska lösningar för fiskvägar till en era där floder restaureras enligt Hiitolanjoki-modellen, och det anses utan tvekan vara det bästa alternativet. Och det bästa av allt är att de omedelbara resultaten från Hiitolanjoki har överraskat alla. Det har redan skapats en snöbollseffekt, där fler och fler kommuner och regionala aktörer planerar att frigöra sina dämda forsar och återställa dem till sitt ursprungliga skick. Jag ser att denna rörelse inte kan stoppas längre.”
– Aktör och förespråkare för flodrestaurering, Jasper Pääkkönen

Hanna Ollikainen konstaterar nöjt att projektet är ett bevis på samarbetet och expertisen från flera parter. Restaureringen av Hiitolanjoki fick också mycket offentlig uppmärksamhet, vilket Hanna berättar var en av motivationskällorna.