Asiakastarinat
Skarta Energy som partner i solkraftsprojekt
Skarta Energy är en utvecklare och producent av förnybar energi. Företaget är specialiserat på utsläppsfria solkraftsprojekt i industriell skala. Skarta Energys mål är att uppnå en solkraftskapacitet på 800 MWp i egen produktion före slutet av 2028.
Samarbetet mellan Skarta Energy och Maveplan 2023–24:
Tohmajärvi, Koirivaara:
- jordmånsundersökningar
- områdets storlek 60 ha
- 30 MWp solkraftspark
Utajärvi, Isosuo:
- Jordmånsundersökningar, dränerings- och vattenhanteringsplanering samt planering av reglerbara täckdiken
- områdets storlek 140 ha
- 103,2 MWp solkraftspark
Utajärvi, Tunturisuo:
- jordmånsundersökningar, dränerings- och vattenhanteringsplanering samt planering av reglerbara täckdiken
- områdets storlek 100 ha
- 60 MWp solkraftspark
Utajärvi, Kormunniemi:
- jordmånsundersökningar
Harjavalta, Pyykkialho:
- jordmånsundersökningar, dränerings- och vattenhanteringsplanering
- områdets storlek 60 ha
- 64 MWp solkraftspark
Läs mer om Maveplans infratjänster för solkraftsparker: maveplan.fi/sv/planeringstjanster/infrastruktur-for-solpark
Läs mer om Skarta Energys projekt: skartaenergy.fi/sv/hankkeet
Smidigare tillståndsprocess
Maveplan har deltagit i flera av Skartas solenergiprojekt. – Jordmånsundersökningar och vattenhantering är kärnverksamheter för Maveplan, och båda är viktiga delar av tillståndsprocessen.
På bilden: Projektchef Simo Rintakari, Skarta Energy AB
Projektchef Topi Malinen, Maveplan AB, berättar om jordmånsundersökningar och dragprover
Jordmånsundersökningar:- Generellt finns det redan preliminär data om marken i det aktuella området tillgängligt från Geologiska forskningscentralens kartor. Vid planering och inriktning av jordmånsundersökningar drar man nytta av öppen data.
- När det gäller tillståndsprocesser krävs jordmånsundersökningar vanligtvis som en bilaga till bygglov eller åtgärdsansökan, i enlighet med lokala byggnadsmyndigheters krav. Tillräckligt noggranna jordmånsundersökningar underlättar också jämförbarheten av anbud i upphandlingsfasen.
- Olika metoder används för att undersöka markens bärighet, såsom trycksondering, slagsondering och vingborrning.
- Undersökningen ger information om bärighet, vilket ligger till grund för rekommendationer för inte bara panelfältets grundläggning utan även vägar och transformatorstationers grundläggning
- Utredningar om sura sulfatjordar görs vanligtvis i samband med jordmånsundersökningar. Syftet med utredningar om sura sulfatjordar är att kartlägga projektets påverkan på vattendrag som ligger nedströms och krävs ofta som bilaga till dikningsanmälan.
- De största belastningarna som vanligtvis påverkar solpaneler är vindbelastning och belastningar orsakade av tjäle.
- Dragprover används för att fastställa den faktiska kapaciteten hos den använda pålen under de specifika markförhållandena i området.
- Dimensionerande belastningsdata kommer ofta från panelstativens tillverkare.
- Vid grundläggning av paneler används vanligtvis pålning. Vid dragprover utsätts den använda skruvpålen för belastning i både vertikal och horisontell riktning.
- Resultatet av dragprovet presenteras som en kraft-förskjutningskurva, vilket ger en grund för att bedöma pålarnas kapacitet under rådande förhållanden.
Agronom Markus Sikkilä, Maveplan AB, om vattenhanteringsplanering:
- Vattenhanteringsplaneringen har två huvudsakliga perspektiv: 1) Att säkerställa dränering som gör området byggbart och 2) det andra huvudsakliga perspektivet är att ta hänsyn till tillståndsprocessen och relaterade miljöaspekter, såsom att undvika utsläpp i vattendrag och växthusgasutsläpp, vilket möjliggör att projektet kan få nödvändiga tillstånd för genomförande.
- En välplanerad och genomförd dränering, inklusive lösningar för dagvattenhantering, möjliggör byggandet av parkområdet även under regniga perioder. Detta minskar risken för förseningar i projektets tidplan.
- På områden med sur jord kan utsläpp kontrolleras genom att höja grundvattennivån i marken efter byggnation.
- När det gäller tillståndsprocessen har myndigheterna tydliga ståndpunkter kring användningen av torvmarker för solkraftsparker – det finns dock regionala skillnader i hur noggrant krav ställs på exempelvis ändringar i dräneringsarrangemang och lösningar för vattenskydd.
- Om planerna är välgjorda och de valda lösningarna har en tydlig grund är det enklare för miljömyndigheten att godkänna projektet.
- Inom dagvattenplaneringen tas hänsyn till förändringar i vattenmängder när solpanelytor tillkommer och bidrar till högre avrinningsflöden.
- I stora solkraftsparker blir dagvattenhantering en viktig faktor, eftersom vattenmängderna är betydande och risken för översvämningar ökar med parkens storlek.
- När det gäller byggnation på torvmarker är torvlagrets tjocklek en avgörande faktor i vattenhanteringsplaneringen: ju tunnare torvlagret är, desto lättare är det att säkerställa tillräcklig dränering.
- Budgeten är ofta avgörande för valet mellan öppna diken och täckdiken i ett solkraftsparkområde.
- Öppna diken är en mer kostnadseffektiv lösning jämfört med täckdiken, men kan kräva mer arbetsinsats under driftfasen, exempelvis för röjning av sly.
- För att säkerställa vattenkontrollen i solkraftsparker utarbetar vi ofta ett vattenövervakningsprogram som ligger till grund för kvalitetsuppföljningen av vattnet.